nu e han här igen... och allt känns som vanligt
varför gör de d?

ställer mig upp och säger nu får de fan vara nog men faller direkt =/

jag kan inte motstå =(
jag känner mig trasig.. mitt inre har gått sönder

han är den som gör mig hel
jag älskar dig!

varför ska allt vara så svårt?

vart fan ska jag ta vägen?

känns som att alla bara vänder ryggen åt och de finns få kvar

vem ska jag prata med? de är bara han jag kan prata om allt med
om allt och ingenting

känner mig så sjukt tom
vad ska fylla den tomheten ?

känner mig ensam
jag vill inte de här

är det meningen att de ska vara vi så blir det så
han säger att de är vi inom oss
och att vi en dag kommer sitta där tillsammans
jag vill tro men de e svårt för jag vill nu



återigen
jag älskar dig